Han dog för familjens överlevnad

Över en miljon barn dör varje år i malaria, detta endast i Afrika. Över tre miljoner barn dör av svält..Hur många gånger har man inte läst eller hört dessa statistiker men egentligen inte lyssnat eller brytt sig? man säger något i stilen "fy va hemsk, stackars barn"...Ja stackars barn! 

Har ni någon gång vaknat mitt i natten och vart sådär törstiga att man nästan får panik? skit jobbigt eller hur.. speciellt när man måste gå upp ur den varma sköna sängen och gå hela vägen till köket för att ta ett glas vatten.. Tänk er att vakna så varje natt och få panik av törst men i stället för att gå från den mjuka sängen till köket behöva gå upp från grus golvet och gå 1 km för att få en kopp vatten, som säkert är lika smutsigt som vårat avloppsvatten. Kanske är det inte så jobbigt att gå till köket trots allt..

När jag var i Ghana bodde jag med en ghaniansk familj, varje morgon gick dottern i huset (10 år) ca.1 km för att hämta vatten ur ett vattenhål.. I början tänkte man inte så mycket på vart vattnet kom ifrån, jag menar det va ju där i hinken på morgonen när man skulle duscha. Jag bestämde mig en dag för att hänga med dottern och hämta vatten.. jag hade förväntat mig något sjöliknande där man bara gick till kanten och doppade ner hinken, så var det inte..vattenhålet var verkligen ett hål, man fick klättra ner för ett litet berg och luta sig över kanten för att fylla vattenhinkarna, det var den lätta delen..sen skulle man upp för det här lilla berget igen med hinken full med vatten balanserandes på huvudet, det va bland det jobbigaste jag har gjort.. inte bara att klättra upp för berget med vattnet utan också för att rädslan för att tappa vattnet var enorm! Vatten är svåråtkomligt och skulle jag tappa hinken kanske det inte skulle räcka till alla..vilken press! Detta gör 10 åriga Hanna varje dag tillsammans med tusentals andra barn, och det är fan inte acceptabelt! 

I skolan där jag jobbade hade barnen det ganska bra. Organisationen jag åkte med hade ordnat så att barnen fick skolmat, oftast endast ris och en bit fisk eller kyckling. Vi lärare fick också mat, och det var inte lite på tallrikarna vill jag lova, vi fick nog dubbelt så mycket som barnen och ofta orkade man inte ens äta upp.. detta märkte barnen efter ett tag och började flocka sig runt oss lärare när vi åt för att kunna ta våra rester.. Det var en hemsk syn när vi gav dom tallrikarna med lite ris i och dom nästan började bråka om riskornen, det fick mig att inte vilja äta över huvud taget och bara ge maten till barnen! Detta kanske också är något man hör ganska ofta men inte riktigt fattar, men för att få lite klarare bild, tänk er en svensk matsal där eleverna skulle gå fram till lärarna och fråga efter deras rester och sedan börja bråka om vem som har tagit mest från tallriken.. det är nästan så att man skrattar åt den bilden, det skulle ju aldrig hända! 

Häromdagen fick jag reda på att en elev på den skolan jag jobbade på hade dött av malaria, han var 10 år och hette Emmanuel Odro. Min kompis Olivia, hon jag hälsade på i tyskland, det var hennes elev. Hon berättade att han var en av de bästa i klassen, han var duktig på engelska och grym på matte.. han drömde om att bli polis och älskade att spela fotboll. Han insjuknade i malaria ca. en månad efter att jag åkt hem och dog ungefär en vecka senare..Han hade inte råd att tas till sjukhus, det skulle innebära att resten av familjen skulle bli utan mat. Detta är alltså ett val som Emmanuels föräldrar måste göra, antingen går dom till sjukhus och svälter sig själv i en vecka, eller så låter dom sin son dö för att rädda resten av familjen.. Ja, ni förstår ju hur valet gick till. När jag hörde om Emmanuel blev allt helt plötsligt så verkligt, barn dör varje dag och bara 100 kr kan rädda dom, dom 100 kr vi lägger på espresso house kaffe varje månad, eller dom hundra kronor som vi lägger på ett linne vi egentligen inte behöver..

Musik: Glen Hansard and Marketa Irglova - Falling slowly